Chokladmoussetårta....

Nu är varvet över och det känns så jäkla tomy och trist. Men jäkligt skönt att bara kunna springa som man vill och inte följa något schema. Loppet var extremt roligt och jag skall absolut anmäla mig igen!! Det var en perfekt dag, och jag jag mådde bra hela vägen tog det extremt lugnt och det märktes ju på tiden, skit samma. Jag är inte snabb men vet inte om det är min grej, jag kör min takt och njuter. kanske måste jag utvecklas men det får komma när det kommer! Efter loppet åkte vi till gulliga tilda och uppvaktade henne på hennes födelsedag. Vi var bjudna dagen efter men visste inte vilken status jag skulle ha då så vi tog det samma dag. Fick goda bullar!!

I torsdags skulle vi till grannen på kalas för Lukas fyller år på tisdag, Lindas mamma och pappa och syster med dotter var här. hade verkligen sett fram mot detta, Linda skulle bjuda på Chokladmoussetårta och jag riktigt längtade, men vad händer?? Jo jag vaknar upp mår lite små illa, hmn konstigt. Börjar kräkas och kräks och kräks, mår riktigt jäkla illa hela tiden hämtar mig inte ens mellan omgångarna utan det är riktigt intensivt. Stänger in mig i sovrummet med en spann för att inte smitta resten, fik givetvis springa till toan i vissa ärenden men skurade duktigt. Snart var det dags för familjen att bege sig på kalaset så då kunde jag vila ut i sovrummet, när klockan var 19 började jag piggna till och då kom gänget hem, jag hade funderat på om Jens skulle ha med sig något hem, typ Lite Chokladmoussetårta, kanske lite kyckling och ris, kanske någon bulle. Ville inte äta det då men kanske på fredagen, såg framför mig hur jag åt tårtbiten och drack kaffe på altanen. Men naturligtvis kom han tomhänt, all mat tog slut. Jasså vilken tur att jag inte kom då fräste jag. Jo tårta fanns det ju men han kunde inte tänkt på det? Nej naturligtvis inte. Linda sa att någon skulle springa över med tårtan dagen efter och mötas typ ute för jag var ju fortfarande lite smittig och ingen vill ju bli magsjuk, men dagen gick och ingen kom och jag HATAR att be om saker. När Linda var på väg hem från jobbet ringde hon om den jäkla tårtan och frågade om jag fått nån, närå men det är ingen fara. Jag är snart hemma, fantasin byggde upp ytterligare snart skulle jag få smaka på tårtan och jag verkligen längtade för vid det här laget mådde jag fantastiskt bra utan minsta illamående och jäklar vad gott det skulle bli. Men då ringer hon och berättar att den är uppäten ;o) Antiklimax... Jag blev så jäkla besviken och det hörde Jens på min röst och ger mig värsta irriterande stirrblicken, då tappar jag kontrollen och bara fräser vad fan glor du på, han blev helt perplex?? Va?? Ja, du bara stirrar vad är det? Han fattar ju noll som vanligt och säger att det är väl bara att ta emot den jäkla kakan, men kakan är ju SLUT, shit vilken cirkus för en jäkla tårtbit. Men poängen är ju hela paketet, besviken för att jag missade festen och gemenskapen och skratten och bara få mysa. De skall ha ett till litet kalas på tisdag men det är inte samma sak, då blir det bara lite för att det är födelsedagen och det är bara vi och en snabbis efter jobbet.
Jag hittade lite andra gosaker hemma och kurade ner mig i soffan för att mysa då kläcker han ur sig, varför äter du det där?? Typ att det är ju inte så nyttigt, MEN!! han var på kalas dagen innan och åt av ALLT!!! Då sabbade han det också så jag kastade allt i soporna. Stämningen var fin NOT. Blev lite bättre innan vi lade oss men jag hade lyckan att få döda en nattfjäril just som han somnat med dunder och brak så att vaknade med ett ryck, vad händer mumlar han , jag dödar svarade jag lugnt och känner att jag mår lite bättre...
Vill bara säga att det hela handlar INTE om chokladmoussetårta i grund och botten, utan att jag hela tiden curlar och fixar och jag hade defenitvt skickat med tårta eller haft med mig till min stackars sjuke man, men han tänker verkligen inte på samma sätt och ibland rinner bägaren över!! Nu är vi glada och lyckliga igen och jag skall vara nyttig och inte äta något onyttigt på tisdag, bara av maten och inte äta av smörgåstårtan på tisdag. Kankse går jag inte upp av ett snesteg men inte fan går jag ner heller. Ordning och reda nu så jag kan gå i mål någon enda gång!! Skärpning Pettro!!!
Nu skall jag ut och rensa ogräs!!! Och pussa på min make för nu har det gått 2 dygnt sedan jag kräktes och nu smittar jag inte längre och det verkar som övriga familjen klarat sig!!
puss...