Ett år sedan

Min lilla mamma gick bort. Jag minns att när jag och Jens åkte hem till vår lägenhet på Marstrand efteråt tänkte jag att jag kommer aldrig att bli glad igen. Det här onda klumpiga i halsen kommer aldrig försvinna. Men man är märklig på det sättet att på något sätt går man vidare och gläds åt nya saker. Förra året hade vi som tur var en hel del att glädjas åt. Särskilt Emma. men det går inte en dag utan att jag tänker på dig mamma! Hoppas hopas att du på något sätt ser lilla Emma! Puss på dig och hälsa pappa.